Lilla Himlafågel
Ingrid
Joyce Carol Oates är en författare som jag ofta kommer tillbaka till, hon
är ju också väldigt produktiv så det finns en hel del att läsa.
Jag kan inte säga att alla som jag har läst av henne berör mig lika mycket,
men den här boken hade jag svårt att lägga ifrån mig innan jag läst slutet.
Den handlar om två barn Krista och Aaron och deras liv före och framför allt
efter att Aarons mor mördats, omväxlande får man följa dramat från Krista
eller Aaron sida. Dramatiken trappas upp och man undrar hur allt har blivit
som det blev, det är en mycket fängslande roman, och mycket typisk
Joyce Carol Oates när hon är som bäst.
Den röda grevinnan
Ingrid
Den röda grevinnan en europeisk historia
Yvonne Hirdmans biografi om hennes mammas liv i olika delar
av Europa under mellankrigstiden. Det är mycket hon hann uppleva
under sitt liv. Gift med en baltisk greve, blev förälskad i en tysk
kommunist i Berlin och flydde med honom till Moskva undan Hitler.
Sedan tog hon sig ut från Moskva innan den stora utrensningen började.
Efter mellanlandningar i Köpenhamn, och Paris, kom hon till Sverige
efter att ha gift sig med Einar Hirdman.
Det är en fantastisk historia som Yvonne Hirdman berättar om sin
mamma, och hon har lagt ned stor möda för att få fram så mycket
om sin mamma och hennes familj och alla de olika vänner som
Charlotte träffade under sitt händelserika liv.
Jag kan varmt rekomendera boken, som en historia om Europa
under mellankrigstiden, och även som en berättelse om en mycket
intressant kvinna.
.
De fattiga i Lodz
Det var länge sedan jag skrev i bloggen och jag ber om ursäkt för detta till våra läsare. men nu är jag i allafalll tillbaka och det med en riktig femstjärning bok. Steve Sem Sandberg fick Augustpriset för denna bok och det är inte svårt att förstå varför. Den tar sitt ursprung i det arkivmaterial som skrevs i gettot i Lodz i Polen under andra världskriget. Huvudpersonen är ordförande i Juderådet det 60-årige fabrikören Mordechai Chaim Rumkowski.
Vad var han för en människa egentligen. Att han var en marionett i händerna på tyskarna var nog väldigt tydligt i alla fall när man har facit i hand men gjorde han någon skillnad. Rumkowski trodde att om han bara skapade ett mönstergetto med hårt arbetande människor som kunde göra den tyska millitärmakten nöjda så skulle han kunna rädda de flesta av dess innevånare. Gamla och sjuka fick offras för att de friska skulle få leva. Men när även barnen skulle lämnas ut fick Rumkowski som även var en aktad barnhemsdirektör allt svårare att hålla ihop fasaden av den gode gettofadern.
Boken med sina 600 idor är verkligen ingen lättläst roman men en bok som är värd att ta sig genom. Ett besök i Krakows judiska område som jag gjorde förra veckan kändes som en kuslig illustration. Kazimierz har på senare år blivit alltmer populär med många restauranger och ett livligt uteliv, men fortfarande är många av de gamla husen mycket dåligt underhållna. och här och var kan man känna historiens vingslag.Som ni redan förstått rekommenderar jag denna bok varmt även om inte alla som jag nästan ryser när jag tänker på att författaren Steve Sam Sandberg fått tillbringa så lång tid med att bläddra runt i historiskt högintressant arkivmaterial.
Händelser vid Green Oaks Galleria
Ingrid
Hittade den här boken på biblioteket. Hade inte hört talas om
författaren och fick inte riktigt klart för mig vad för typ av bok
det var, men o.k. jag får väl testa.
Började i går och när jag hade läst en bit tänkte jag: ungdomsbok!
Men när jag kommit in i boken kunde jag inte sluta, den var helt
fantastisk inte likt något annat jag läst.
Inte spökhistoria, inte deckare, men en berättelse om en liten flicka
som försvinner och om vanliga människor som arbetar i en galleria
och om saker som förändras under tjugo år.
Jag läste sedan att det var författarens debutbok, jag får väl hålla
utkik efter fler av henne.
Författaren heter Catherine O´Flynn och är född i Birmingham 1970.
Efter att ha bott ett par år i Barcelona är hon tillbaka i Birmingham.
Sankt Markusnatten
Helle Stangerup född 30 oktober 1939 på Fredriksberg, dansk författare.
Stangerup är syster till författaren Henrik Stangerup och hennes föräldrar
är professor Hakon Stangerup och skådespelaren Betty Söderberg.
Hennes morfar var författaren Hjalmar Söderberg.
Jag har läst två böcker tidigare av Helle Stangerup:
Christine och Kungens dotter, efter att ha läst den tredje boken av
Stangerup kände jag att det var på tiden att försöka ge mitt omdöme
om denna författare.
Sankt Markusnatten som jag just läst, är en mycket intressant berättelse
om Ide Munk och hennes dotter Mette.
I boken förkommer hennes far Oluf Rosenkrantz och även Peder Oxe dyker upp.
Handlingen utspelar sig efter Mettes födelse 1533 och skildrar ett dramatiskt
skede i danmarks historia med tronföljdsstrider och krig och det är
också en andlig brytningstid då kyrkorna rensas från allt katolskt.
Det jag känner är lite speciellt är att denna historia även utspelar sig
i Skåne som då var danskt, Mette bodde en tid på Bosjökloster.
Det är också en intressant skildring om levnadsförhållande, vardag och fest
och tankesätt under 1500-talet.
För de som är intresserade av historiska romaner kan jag varmt rekomendera
denna bok
Simone och jag
Ingrid
Som Kim skrev, ger det en det andra. Jag läste Åsa Mobergs alldeles
utmärkta bok om Florence Nightingale, och tyckte om Åsa Mobergs
sätt att skriva och lånade Simone och jag.
Eftersom Åsa Moberg har översatt en del material av Simone de Beauvoir,
bland annat den underbara roman Mandarinerna tillsammans
med Adam Inezèdy-Gombos är hon mycket bra som tolkare av
Simone de Beauvoir.
Jag tycker att boken är intressant och belyser Simone ur många olika
vinklar och om hennes relationer till Sartre, föräldrarna och de olika män
och kvinnor i hennes omgivning. Hon berör också Simones syn på sexualitet,
svartsjuka dödsångesr och något som Simone var rädd för åldrandet.
Åsa Moberg sätter detta i relation till sitt eget liv, och jämför deras likheter
och olikheter.
Boken är intressant och väl värd att läsa, om änn lite splittrad och ibland
lite för mycket Åsa Moberg egna demoner.
Tre glas eller fler?
Det låter som en reklam för alkohol men är något mycket allvarligare. 1905 skrev Hjalmar Söderberg sin roman "Doktor Glas" en roman som han kallade "En tankebok om mordets teori" Den består av läkaren Tyko Glas dagbok där han beskriver den själsliga kamp som så småningom leder fram till mordet på pastor Gregorius. doktor Glas är en i grunden moralisk person som drivs av sina varma känslor till den åldrade pastor Gregorius unga hustru. Omtanken om henne driver honom till detta mord som han begår genom att släppa ned ett gift i pastorns vattenglas. Nästan hundra år senare skriver Bengt Ohlsson sin roman "Gregorius". Denna bok som handlar om Doktor Glas offer får han Augustpriset för samma år 2004. Det finns tydligen något som drar oss till dessa gestalter. Något som känns levande trots att historien utspelar sig i början av förra seklet. Något djupt mänskligt. Vem som är förövaren och vem som är offer är vid en första blick lätt att se. eller...
Bengt Ohlssons porträtt av denna åldrade kyrkans man gör svart och vitt till mer grått.
Som om inte detta räcker för att göra oss förvirrade så skriver Kerstin Ekman 2009 "Mordets praktik" även detta en roman i vad man nu nästan kan beteckna som Doktor Glas genren. En man vid namn Pontus Revinge får av en slump kontakt med Hjalmar Söderberg som ställer en del mycket speciella frågor till Pontus i hans egenskap av läkare ,om gift och mord i syfte att källforska inför sin nya roman, vilken ni säkert redan har gissat är just "Doktor Glas" Pontus inspirerar författaren och inspireras samtidigt själv av huvudpersonen Tyko Glas. Pontus Revinge är inte en människa med samma moral som Glas, han är inte lika lätt att få sympati för, men är hans handlingar värre? För att uppskatta Kerstin Ekmans välskrivna bok med många bottnar är det nog nästan nödvändigt att ha läst "Doktor Glas" Det är ingen nackdel att även ha njutit av "Gregorius".
Jag valde att lyssna på "Mordets praktik" i uppläsning av Krister Henriksson. Vilken roll spelade han förresten 2006? Naturligtvis denna Tyko Glas som svävar genom 2000-tals kulturen som en ande från ett svunnet sekel.
Men som jag tidigare sagt, allt känns aktuellt. Kärlek, mord, svartsjuka, lidelse och ruelse blir aldrig omodernt.
Jag ger samtliga tre romaner vars fyra böcker.
Illusionernas bok
Ingrid
Ja, så var vi där igen. en ny Paul Auster bok för recention!
Denna boken har jag läst en gång tidigare för ett antal år sedan,
men då min dotter just läst den kännde jag att fick ge den en
chans till och kunna diskutera den med henne.
Efter en traumatisk händels för universitetsläraren David Zimmer,
då hans hustru och två pojkar dödas i en flygolycka, börjar han
skriva en bok om den bortglömde skådespelaren och
stumfilmsregisören Hector Mann.
Han ser alla de 12 filmerna som Mann spelat in och blir besatt av
honom.
Hector Mann försvann 1929 och ingen vet om han lever eller är död,
eller var han finns. Så långt är allt rätt logiskt.
Sedan börjar det hända saker och jag vet inte riktigt om det är på
riktigt eller i Davids huvud.
Han hämtas till New Mexico och får träffa en mycket gammal Hector Mann.
Sedan händer en massa otroliga saker som vanligt i Paul Austers böcker.
Kanske inte min favorit Paul Auster, men han är aldrig dålig och hans språk
är underbart.
Gratis är gott!
Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera min läsning här den senaste tiden. Inte bara att skriva blogginlägg utan också på att läsa (!) Det har varit tusen saker samtidigt i mitt liv och om jag ska vara helt ärlig så har jag känt mig så fruktansvärt oinspirerad varje gång jag plockat upp en bok. Som ni säkert förstår så utvecklades detta till en liten personlig kris då jag alltid älskat att läsa och plöjt mig genom bok på bok och alltid hållit igång flera stycken samtidigt. Efter att ha grunnat på mitt problem ett tag (för det är ju inte så att det är någon bristvara på bra litteratur, så det kunde det inte vara!) så hittade jag en lösning!
Om ni har något annat tips på en lista med böcker (gärna något roligt tema) eller om ni gjort en egen så hör gärna av er. När jag ser en lista så känner jag ett obeskrivligt kall att ta mig genom den!
Fundering
Kan man bli beroende av böcker? Man kan i alla fall bli förtrollad av böcker, djupt försjunken i böcker, världsfrånvänd och manisk av böcker. Men å andra sidan kan man också väckas av böcker, få en insikt och lugnas av böcker. Problemet med dem är bara att har man väl börjat så kan man inte sluta. Ungefär som en drog med andra ord. Den ena boken leder till den andra. De kan leda till andra böcker av samma författare, litteratur inom samma ämne, böcker om verkliga personer leder läsaren vidare till fakta vilket i sin tur kan leda vidare till andra skönlitterära verk om andra personer under samma tidsålder eller samma land.
Min lilla hög på nattduksbordet med böcker jag tänkt läsa under året har av någon märklig anledning ökat i stället för att minska. Hittar man böcker av en författare man gillar köper man fler eller lånar. Är man på biblioteket för att låna böcker eller hittar någon bta secondhandbutik med billiga böcker så kommer man ofta hem med fler böcker än man tänkt från början. Men det är ju trots allt ett billigt nöje om man inte köper nya inbundna böcker till fullpris. Den typ av böcker köper jag bara om jag får en chans att få dem signerade.
På söndag har jag tänkt besöka stadsbiblioteket i Malmö för att lyssna på Amos Oz den Israeliske författaren som är en av grundarna till Fred Nu rörelsen och anhängare av en tvåstats lösning av Israel-Palestina konflikten.
Jag förbereder mig genom att läsa hans roman "Fima" inlånat på biblioteket. Jag har även inhandlat romanen
"En berättelse om kärlek och mörker" på Myrorna. Kanske sparar jag lite pengar genom att ta med den för signering, men det är inte säkert att jag kommer att kunna motstå om de säljer hans böcker på biblioteket. Som jag skrev i början. Böcker blir man beroende av. Tack och lov!
Amos Oz Månpalatset
Ingrid
Ännu en bok av Paul Auster.
Denna bok som jag läst nu är en bok som han skrev 1990, precis efter
New York-trilogin.
Den börjar mer som en helt vanlig berättelse om Marco Stanley Fogg
som kommer till New York 1965 för att studera vid Columbiauniversitetet,
man får höra om hans mor som dog när han var elva år och om hans
älskade morbror Victor.
Sedan följer hans fortsatta äventyr i New York och det blir mer och mer
en typisk Paul Auster med en massa bisarra händelser och otroliga
sammanträffanden. När jag i går läste de sista raderna ville jag veta mer
om hur det gick för honom, för som vanligt var sista kapitlet lite
förvirrande.
Paul Auster
Det här är ingen recension utan en ögonvittnesskildring från ett författarbesök med rockstjärnestatus.
Författarbesöket ägde rum i Ljusets kalender på Malmö Stadsbibliotek. Jag fick utan någon större övertalning med mig min bror och mamma. Dan och jag kom dit redan halv fem och bestämde oss för att kolla läget innan vi gick vidare för att ta en bit mat. Jag skulle ljuga om jag sa att det var fullt, men det var i allafall oroväckande många för att vara två och en halv timme innan författarsamtalet skulle äga rum. Vi skyndade oss ut för att trycka i oss vars en baugett på tvären. Att sluka en baugett på tvären är inte lätt så prova inte det hemma. Efter tjugo minuter var vi uppe igen och vi bevakade en plats till mamma också som var på väg från tåget. Halv sex så fanns det inga tomma platser kvar om man bortser från alla de platser som bokats till bibliotekets anställda och deras vänner, journalister och troligtvis även platser till Albert Bonniers personal. Dessa platser var placerade längst fram, ingen falsk blygsamhet här.
Klockan sex stängde man ytterdörrarna för då hade man tagit in så många som brandskyddet tillät.
Vi bjöds på förfriskningar och fick möjlighet att köpa böcker både engelska och svenska för signering.
Prick klockan sju dök mr Auster upp i egen hög person, alla i publiken satt andäktigt tysta. Han såg lite trött och sliten ut efter den mastiga Sverigeturnén som han åkt runt på. Artigt och nästan lite blygsamt svarade han på de frågor han fick av Lise Bach Hansen från "Den sorte diamant" i Köpenhamn. Han läste upp en bit ifrån "Sunset Park " en ny bok som ännu inte översatts till svenska. Jag har varit på en hel del författarbesök men detta var väldigt speciellt inte bara för att det var en författare som jag nyligen blivit väldigt förtjust i utan också för att det normalt bara brukar vara ett femtiotal kulturtanter som sitter klistrade vid författarens läppar medan det i Ljusets kalender i onsdags var ca 600 personer i mycket varierande ålder. Paul måste ha kännt sig mycket stolt när han tittade ut över publikhavet. Efter en timmes samtal som gick mycket fort blev han avtackad med en stor Höganässkål och en DVD med Polis,polis potatismos av Sjöwall Walöö som var den bok som var den bidragande orsaken till att han tackade ja till att komma till Malmö. Försedd med ett immigt glas vitt vin placerades han sedan vid ett bord och gav sig i kast med att signera alla böcker som vi i publiken placerade framför honom. Folk nöjde sig inte med en bok heller, själv hade jag tre stycken. Vi fick förhållningsorder av personalen. Lägg upp böckerna och bara en signatur, han hinner inte skriva hälsningar. Det har jag full förståelse för men ett litet leende och ett "thats allright " när jag bad om ursäkt för mina tre böcker fick jag och det räckte för mig. Jag mamma och min bror svävade ut på små moln efter denna magiska kväll vi var verkligen starstruckt.
Bild Kim GrahnBonnie och Clyde Sanningen bakom legenden
Ingrid
Filmen Bonnie och Clyde från 1967 med Warren Beatty och Faye Dunaway,är
nog det som de flesta känner till om de under 30-talet versamma kriminella
ungdomarna kring Clyde och hans käresta Bonnie.
Filmen ger inte hela sanningen, de var inte de hjältar som levde ett lyxigt
liv med stora fina bilar och gott om pengar.
De var fattiga ungdomar som under depressionen i U.S.A på 30-talet hade
svårt att få arbete och tyvärr kom in på en kriminell bana för att uppleva
spänning i en hård tillvaro och kunna leva lite bättre.
Detta är inget försvar, men en förklaring till hur det kunde gå som det gick.
Boken är mycket intressant och informativ om den stora depressionen i U.S.A.
Orsaken till att de blev så mytomspunna berodde mycket på att folk behövde
spänning i tillvaror och läste och såg på bio om Clyde och Bonnie och deras
kompisar, de blev lika kännda som t.ex Charles Lindbergh och Babe Ruth.
I boken får vi följa deras liv från den trevande början på brottets bana till
det tragiska slutet den 23 maj 1934.
Det är svårt att ge en rättvis bild om denna detaljrika boken om den svåra
tiden på 30-talet då många kännde att det inte fanns någon framtid, men jag
själv fick ut mycket av denna boken.
TIMBUKTU
Ingrid
Så kommer det en ny Paul Auster. Min intention är att läsa alla
Paul Auster, så när jag är på biblioteket söker jag efter honom.
Den bok som jag har läst just nu är Timbuktu och den handlar om en
hund Mr Bone.
Det är en mycket märklig bok, som börjar med att Mr Bone och hans
husse Willy kommer till Baltimore för att söka efter Bea Swanson
Willys Engelsk lärare i high school. Husse och hund går på luffen och
har en mycket nära relation och genom hunden får man höra om
Willys liv som han berättar om för hunden.
När Willy blir sjuk och kommer in på sjukhus får Mr Bone klara sig
själv och råkar ut för en hel del olika saker.
Det är en mycket fin och varm bok om en hund och hans husse.
Inte riktigt lik de andra Paul Auster som jag har läst, men lika
bra som alltid.
Roslund & Hellström
Bakom dessa namn står journalisten Anders Roslund och kriminalvårsdebattören Börge Hellström (Ja jag har stavat namnet rätt) Huvudpersonen är kriminalkommisarien Ewert Gren. En medelålders vresig och butter man. (Hur många av dessa arga desillisionerade överviktiga poliser har vi inte mött i deckargenren. En liten lustig
egenhet hos just Ewert Gren gör dock att man inte glömmer honom i första taget. Han har en passionerad kärlek till Siw Malmkvists repetoar och särskilt de från hennes tidiga år.
Nu är dock romanerna så mycket mer än bara en av alla dessa dussindeckare i polismiljö. För Roslund och Hellström är själva brottet viktigare än polisarbetet. Jag har läst "Edward Finnigans upprättelse" om dödstraffets vara eller inte vara i USA samt "Odjuret" som handlar om övergrepp mot barn.
Böckerna är välskrivna och de håller ett högt tempo från pärm till pärm. Jag rekommenderar dem varmt och tycker nog att de är en av de bästa deckarna jag läst på mycket länge. Författarna verkar ha en en gedigen kunskap om de ämnen de berör i böckerna och de är också väldigt duktiga på att bygga upp en spännande och gripande dramaturgi.
